Zorakin
Zorakin
Ett feodalt kungarike i västra Ereb.
Landsfakta
Invånarantal: ca. 7 000 000
Befolkning: 95% människor, 4% älvfolk, 1% halvlängdsmän
Huvudstad: Pendon (ca 38000-42000)
Statsöverhuvud: Valien VII Rättråde
Styrelseform: Feodal monarki
Exportvaror: Spannmål, stångjärn, vapen, rustningar, timmer, skepp, koppar, tenn, viner, växtoljor, böcker
Importvaror: Salt, kryddor, juveler, ädelmetaller, tyger, parfymer, legoknektar
Välstånd: Normalt
Armé: Mycket starkt riddarkavalleri, svag flotta, starka kyrkliga trupper. Zorakins armé består teoretiskt av cirka 60 000 ryttare och 70 000 fotfolk. Armén delas upp i adelsarmén, kungens armé och solriddarorden.
Religion: Lysande Vägen dominerar till 95% (varav 25% tillhör den dalkiska grenen av Lysande Vägen). Övriga trosformer är Tevatenu, Ingeril och Pampernas religion.
Övrigt: -
Historia
Mörkertiden
Mandelorden
- 401 f.O.
- Mandelorden grundades av Haakon Mandel.
- 340 f.O.
- Gränsfejder startar mellan echter och penner kring floden Stirpaz.
- 367 f.O.
- Lyceet i Pendon grundas av Mandelordens mästare Leon Inergryd.
- 290 f.O.
- Guld upptäcks på södra Grindanu i Zorakin av Mandelorderns munkar.
- Ca 200 f.O.
- Ett nytt underligt tyst folk kommer ner från Aidnebergen. De är inte krigiska och tillåts slå sig ner kring den gamla ruinstaden Pharynx. Folket kommer att kallas pharynkier och efter vart lindskiarnar.
- 178 f.O.
- De trettio tappras slag. Echterna och pennerna skickar ut sina tappraste kämpar för att göra up om rätten till Stirpazfloden. Alla dör och floden med Ingenmansön i mitten förklaras vara neutral mark.
Lindskiarnerkriget
- 73-55 f.O.
- Lindskiarnerkriget där lindskiarnerna har stora framgångar och nästan lyckas besegra de andra zorakiska folken innan till slut pennerna med echternas stöd kan besegra och fördriva lindskiarnerna från Zorakin. Penternas och echternas kungar upprättar ett förbund mellan Zorakin och Kardien för gemensamt försvar.
Nya tiden
Kungariket Zorakin
- 55 f.O.
- Konungariket Zorakin utropas i Pendon, Valien Valiensson blir kung Valien I. Beslutet att göra Zorakin till arvsrike fattas av ett storting, Stora Tinget, som bestod av framstående zorakiska krigsherrar. Klaner av svarta ankor allierar sig med Caddo och anfaller det unga kungariket Zorakin. De besegras men först lyckas de plundra och bränna bland annat Pendon.
- 54 f.O.
- Caddo inleder en massiv handelsblockad mot Zorakin som får hjälp av Kardien och barbarerna i Snoarskogarna norr om Aidnebergen.
- 46 f.O.
- Skatten i Pendons Lycee upptäcks och man betalar Caddo Pharynx lösen. Caddo avbryter därmed sin blockad.
- 35 f.O.
- En grupp fanatiker tar sig in i Pharynx och bränner och skövlar de konstskatter som finns i staden.
- 0
- På Caddo börjar får krukmakarlärlingen Odo sina uppenbarelser och börjar predika om solguden Etin och den Lysande Vägens läror.
- Ca 60-130 e.O.
- Svarta ankor från Morëlvidyn härjar upprepat Zorakin och Caddos kuster.
- 79 e.O.
- Öster om Zorakin bygger dvärgar Zygosunds bro. (Var detta för att handla med Zorakin? Luksilo? Salamora?)
- Ca 100 e.O.
- Zorakins förläningar börjar bli alltmer ärftliga.
- 107 e.O.
- Mynt börjar präglas i Pendon.
- 126 e.O.
- En stor här av svartfolk tar sig ner från Aidnebergen via Josterfloden genom Blotferpasset mot hertigdömet Pharynx. Hertig Miskrun som har väldigt få män beslutar att i stället hälla brinnande olja på svartfolken. Oljan rinner nedströms och sätter halva Gindanu i brand. Övriga hertigar och kungen håller rådslag i tre veckor medan svartfolken skövlar i Pharynx och sedan slår sig ner i Torilskogen. Torilskogen, den en gång så ljusa och lummiga, växer igen och blir mörk och snårig.
- 130 e.O.
- Under täckmantel som feliciska handelsmän tar sig 300 morelvidynska pirater in i Pendon och härjar i tre dagar då de blivigt så pass druckna att befolkningen kan kasta dem i havet.
- 156 e.O.
- Karolu XI driver igenom att Zorakin skall vara ett arvrike och att kungen ensam kan fatta beslut rörande riket.
- 174 e.O.
- Den första zorakiska kolonialexpeditionen lämnar Kra. Man grundar kolonier på öarna sydväst om Felicien. Här finns gott om färsktvatten och ögruppen Hakkais huvudö Rihadon blir huvudbas. Hakkai och senare staden Montagor blev en viktig bas för soltågen.
- 196-199 e.O.
- Första soltåget. Zorakins kung... (text kommer)
- 275-278 e.O.
- Andra soltåget. Zorakisns kung... (text kommer)
- 278-281 e.O.
- Den Stora schismen splittrar Lysande Vägen.
- 281 e.O.
- Kung Girlof II mördas på Hakkai på väg hem från Solstaten i Efaro. Hans omyndige son Borodrik II blir Zorakins nästa kung.
- 287 e.O.
- Som en följd av det Tredje soltåget där Zorakin inte deltar... (text kommer)
- 292 e.O.
- Många dalker söker tillflykt i Zorakin som en följd av Kardisk-Caddiska kriget.
- 292-308 e.O. (Årtal osäkra)
- Brödrakriget/Brödrakrigen (ett eller möjligen två krig?) mellan Borodrik II, Iberiko Bastarden och Valien IV utspelar sig.
- 296 e.O.
- Kung Borodrik II dör (i sammanhang med konflikten med sin bror Iberiko Bastarden som blir ny kung.)
- 308 e.O.
- Valien IV den Store kröns efter år av strider. Fördraget i Pendon sluts där dalkiska grenen av Lysande Vägen tillåts i Zorakin.
- 321-329 e.O.
- Katedralen i Pendon börjar byggas och står fullbordad efter åtta år. Även detta är fantastiskt snabbt, med tanke på att katedralen strävar än högre än den i Ekeborg.
- 353 e.O.
- Officiellt deltar inte Zorakin i Fjärde soltåget... (text kommmer)
- 369 e.O.
- Som en följd av Duellen i Ventimiglia går Zorakin med i Berendiens krig mot Felicien.
- 370-394 e.O.
- Sjökriget mellan Zorakin och Felicien utkämpas.
- 371 e.O.
- Drällinge intas i ett överraskningsangrepp av en felicisk expeditionskår vars syfte är att snabbt slå ut Zorakin ur kriget.
- 371 e.O.
- Slaget vid Pendons kullar. Huvuddelen av den Feliciska expeditionsstyrkan marcherar mot Pendon men möter den Zorakiske kungens snabbt mobiliserade armé en bit utanför staden. Zorakerna har haft fördelen att välja plats för slaget. De båda härerna är nästan jämnstora. Felicierna består nästan uteslutande av fotfolk (ca 7200 infanteri, 800 bågskyttar och 500 man rytteri) medan Zorakerna har nästan lika mycket riddare som man har fotfolk (3000 riddare, 4000 fotfolk, 800 bågskyttar och fyra-fem katapulter). Det fäller avgörandet. Felicierna krossas i en kniptång. Endast ca 500-1000 man lyckas fly tillbaka till Drällinge.
- 371 e.O.
- Drällinges belägring. Zorakiska styrkor belägrarde de kvarvarnade 1000-1500 felicierna som håller staden. Samtidigt hade den Zorakiska flottan ankrat utanför i bukten och blockerade feliciernas flyktväg. Efter ett par dagars belägring kommer styrkorna överens om att felicierna skulle ge upp striden mot att de lämnar ifrån sina banér och därefter segla iväg på fyra-fem fartyg. De fick behålla vapen och rustningar. De skepp som blev kvar behöll zorakerna som krigsbyte.
- 391 e.O.
- Felicierna belägrar Hakkai men förmår inte bryta den zorakiska garnisonens försvar.
- 392 e.O. Sjöslaget vid Selim
- Vid sjöslaget vid Selim krossas den zorakiska flottan av Felicien vilket får till följd att pirater börjar plundra Zorakins kuster. När den zorakiska flottan lämnade Kra hade man två order. Söka upp och förstöra delar av den Feliciska flottan samt undsätta Hakkai som varit belägrad i ett år. Båda misslyckades.
- 392 e.O.
- När kommendanten Kronstäd presenteras med bevis för den Zorakiska flottans förstörelse beslutar han sig för att gå med på kraven att ge upp staden. Felicierna behandlade den Zorakiska garnisonen ovanligt vävilligt. De behövde endast lämna ifrån sig sina banér. I övrigt fick de lämna staden och ta sig hem till Zorakin på fyra skepp. Normalt brukar Felicierna förslava sina krigsfångar men man tagit intryck Zorakernas hedersamma uppträdande i samband med belägringen vid Drällinge. Man lät således den zorakiska garnisonen på Hakkai få lämna staden på samma villkor som zorakerna givit felicierna i Drällinge.
- 394 e.O.
- Fred sluts mellan Felicien och Zorakin. Zorakin tvingas formellt avträda sitt anspråk på kolonin Hakkai.
- 403 e.O.
- En oroande mängd svartfolk visar sig i Aidnebergen och hertigarna av Salamora och Inberg i Zorakin och hertigen av Inmark i Kardien har svårt att freda sig. Svarta Tornet nämns för första gången i historien.
- 466 e.O.
- Efter upprepade plundringar förklarar Zorakin Morëlvidyn krig.
- 467 e.O.
- En stor zorakisk här landstiger på Morëlvidyns kust men genom magikern Lodekhiz insatser blir den rejält krossad. Fred sluts utan några landavträdelser.
- 484 e.O.
- Belägringen av Fil-Tofia
- Ca 500 e.O.
- En jorisk renässans tar sin början till följd av den forskning många lärda och munkordnar bedrivit. Renässansen innebär att fornnordisk arkitektur och klädstil blir populär bland överklassen. Man föredrar ljusa färger och öppna luftiga platser.
- 610 e.O.
- NU!
Sammanställning av större slag och krig under 500-talet e.O.
- 526 eO
- Slaget vid Moortal (Stora knektadansen). Gredelmarks seger. En kombinerad styrka från hertigen av Indarrike och Salamora försöker invadera Gredelmark. Hertigen Gredelmark lyckas samla sitt folk och slå tillbaka den invaderande hären vid sumpängarna i Moortal.
- 530 eO
- Slaget vid Gransäng (stora knektadansen). Salamoras seger. Salamora och Indarrike slår tillbaka hertigen av Gredelmarks här när denne går in i Indarrike och tågar mot hertigen Gyllengrans borg.
- 531 eO
- Slaget vid Nansee (stora knektadansen). Gredelmarks seger. Med en stor här bestående av luksilisk adel och borgarmilis samt dalkiska och jorpagniska legoknektar besegras Salamoras och Indarrikes här. Hertig Kastor Gyllengran stupar i slaget vilket i sin tur leder till ett inbördeskrig i Indarrike om hertigtiteln. Slutligen vinner släkten Nattskugga Indarrikes hertigtitel efter 5 års strider.(Samtidigt med stora knektadansen i norra Indar pågår en strid om Yttersols hertigtitel. I det avgörande slaget stupar baronen Falgram Stormfågel till slut i strid mot den sittande hertigen Tammars styrkor. I slaget strider dessutom Ereboser från tre olika handelshus mot varandra på var sin sida i konflikten.)
- 540 eO
- Belägringen av Karlsklostret 540 eO. Svartfolkets seger. En stor svartfolksstyrka från Brända jorden klan intar Karlsordens kloster vid sjön Anja. Svartfolket ledare stupar dock när Karlsordens stormästare dränker ordenssalen i vatten.
- 540 eO
- Belägringen av Zygosundsbron. Allians dvärgar och Fristadens milis segrar mot Brända jordens klan.
- 541 eO
- Slaget vid Snakerskogen 541 eO. Zorakisk seger. Kungens här slår tillbaka en större plundringsstyrka från Brända jordens klan
- 546-555 e.O.
- Andra kriget mot Svarta Tornet. Uppretade av otaliga anfall från Aidnebergens svartfolk anfaller Zorakin Svarta Tornet.
- 550 eO
- Slaget vid Svarte vad. Zorakisk seger (dock kostsam). Zorakiska armén drabbar samman med en stor här svartfolk och barbariska legoknektar från Svarta tornet vid en viktig flodövergång uppe i gränslandet i Aidniska bergen.
- 550 eO
- Belägringen av Svarta tornet . Svarta tornet seger. Zorakiska styrkor når fram till Svarta tornet efter flera kostsamma strider. Belägringen drar dock ut på tiden och med vintern i antågande tvingas Zorakerna ge upp belägringen.
- 553 eO
- Slaget vid Tuna kullar . Zorakisk seger. En Zorakisk riddarstyrka lyckas försvara sig mot en stor svartfolksstyrka från Svarta tornet tills förstärkning kommer.
- 587 eO
- Slaget vid Arebro. Jorpagnisk seger. En underlägsen Zorakisk armé försöker hålla en stor Jorpagnisk armé stången vid en broövergång. Zorakerna tvingas retirera efter tre timmars strid.
- 587 eO
- Slaget vid Niggeby. Jorpagnisk seger. Jämnstark zorakisk armé och jopagnisk armé möts när zorakerna försöker stoppa Noldrax jorpagniska armé vid en andra flodövergång. Noldrax barbariska legoknektar fäller avgörandet och Zorakerna tvingas retirera för att inte bli överflyglade.
- 587 eO
- Slaget vid Bardisee. Zorakisk seger. Jorpagnerna tvingas retirera. Noldrax hade för avsikt att förstöra släkten O`Bardisees borg (och staden). Men någon zorakisk mil norr om staden möter han samma zorakiska armé som han drev på flykten vid Niggeby. Båda styrkorna brakar ihop men ingen sida tycks få ett övertag när Noldrax östra flank plötsligt får det väldigt hett om öronen. Hertigen av Gredelmark dyker upp med en här om 2400 man och plöjer in i Noldrax armé. Noldrax skickar fram sina barbarer för att stabilisera flanken och vinna tid för att kunna dra sig ur striden och retirera. Det är inte många av barbarerna som kommer därifrån med livet i behåll men Noldrax lyckas ta sig därifrån med halva sin armé.
- 588 eO
- Andra slaget vid Arebro. Oavgjord. Hertigen av Salamora kommer i kapp Noldrax jagade här. En häftig strid uppstår på bron som till slut brakar ihop efter alla umbäranden den fått utstå under året. Brons raserande gör det dock möjligt för Noldrax att slinka iväg från de jagande Zorakiska härerna.
- 591 e.O.
- Styrkor under den Zorakiske hertigen Wilfred av Salamora belägrar och intar Fristaden. Målet är att överta den rika handeln mellan Aidnebergens dvärgar och Caddo men handeln avbryts istället.
- 601 eO
- Timmerslaget 601 eO. Inbördeskrig där hertigätten Korp understödda av greveätten Tjurhuvud stod mot hertigätten Gyldenmark av Amtefjärd. Gyllemark segrade (med god hjälp från Sterne-Björnhugg). Striden gällde rättigheterna att hugga virke i Torilskogens södra utlöpare. De stridande uppgick till kanske 1500 man.
- 604 eO
- Fyrhärarstriden (östra gränslandet). Oavgjord. Strikt taget inget slag men en strid som har blivit legendarisk. I striden drabbade 50 dvärgar, 200 orcher, ca 50 man ur St. Justins orden och 30 man ur Solorden samman i ett slag där alla slogs mot alla.
- 604 eO
- Slaget vid Juneborg i Pharynx. Zorakisk seger. En styrka om ca 800 svartfolk angriper grevskapet Juneborg. Greven av Juneborg och hertigen av Pharynx möter angreppet med 300 ryttare och 400-500 man från Regaliegardet.
Geografi
Zorakien som land uppvisar mycket stora skillnader mellan de olika landsändarna och består i huvudsak av två stora halvöar, Grindanu i väst och Indar i öst. Dessa båda "rikshalvor" binds samman av ett smalare landområde i mitten, som främst utgörs av hertigdömet Inberg, mellan havet i söder och bergen i norr.