Attevers resor del 11

Attevers resor del 11

Trettonde i Tömånad, 570 e.O.

Dessa bygder ruvar på fler hemligheter än vad jag någonsin kommer att förmå mig själv att upptäcka. Idag söktes jag upp av unge herr Mieldo, mjölnarens son, som erbjöd mig att köpa en "märklig kniv med ett glimmande blad" - vilket jag gjorde för 20 silverdaler. Måhända var jag där ogenerös då dess värde tingar över det hundrafaldiga och då det stackars bondfolket får lida svårt under sina herrar. Men vad skulle en mjölnarson göra med 2000 silvermynt? Vad skulle det innebära? Hur många skulle vandra ut i skogarna och söka efter fler ting och kanske vandra in i områden där faror utöver deras handlingsförmåga ruvar?

Mjölnarsonen sade sig ha hittat föremålet i närheten av en "ondskefull grotta", i närheten av Svartvattnet. Detta måste undersökas vidare, då dolken bär en för mig mycket välkänd eldruna, avtecknad här.

Tolfte i Groddmånad, 570 e.O.

...Idag besökte jag även Svartvattnet, dels för att söka efter vendelbär som växer gott så här års i de närbelägna träsken, men också för att söka efter denna märkliga grotta som mjölnarsonen nämnde då han för ett par månader sedan sålde en elddolk till mig för 20 silvermynt.

Befolkningen i området tolererar med viss återhållsamhet mina besök i träskmarkerna, men när jag frågade om "grottan" blev en grupp av bönderna besynnerligt upprörda. Jag lyckades med hjälp av lite 'mental övertygelse' få en av de yngre begåvningarna att visa mig till platsen. Grottan var anspråkslös till sitt yttre, men dolde ett kraftigare innandöme. Vid nedstigningen i grottan snavade jag dock illa och skadade fotleden. Jag lyckades krypa tillbaka till ytan och ta mig haltande hela vägen hem till Askars Holme. Nu ligger jag här i min bädd uppe i tornkammaren och ångrar bittert att jag inte lärde mig animismens hemligheter när jag studerade i Grynnerbergens akademi!

Femte i Mörkermånad, 570 e.O.

Jag är just nu hemkommen från en två dagar lång meditationsrunda i skogarna, en sista möjlighet innan vargavintern sätter in vad min tanke. Under skogsturen tog jag mig bakvägen förbi grottan vid Svartvattnet och fann att ingången var blockerad. Jag misstänker att lokalbefolkningen gjort detta då det fanns spår av repstumpar och en trasig spade i närheten. Likaväl det, då grottan kändes bottenlös och säkerligen utgjorde mer ett vattenhål eller en fånggrop än något av värde.