Nidland
Nidland
Ett kejsardöme i östra Ereb. Sedan 468 e.O. styrt av mästerärkemagikern Vicotnik.
Landet är helt stängt för icke-nidländare och därför förekommer endast sporadiska rykten om hur landets situation är idag. Innan Vicotniks maktövertagande kallades landet för Lhassu eller Lasurup. I denna artikel sammanfogar vi Lhassus och Nidlands historia.
År 613 initierade Vicotnik Den nidländska reningen, vilket är en pågående konflikt i Ereb.
Landsfakta
Invånarantal: Okänt, cirka 2 500 000, varav 500 000 slavar.
Befolkning: Nidländare 75%, slavar 25%
Huvudstad: Khaanîkel
Statsöverhuvud: Vicotnik Ärkemagikern
Styrelseform: Magokratisk diktatur
Exportvaror: Tyger, ädelmetaller, kryddor, hantverk
Importvaror: Järn, slavar, vapen
Välstånd: Okänt
Armé: Okänt
Religion: Kuzherismen
Övrigt: Landet styrs med järnhand av mörkermagikern Vicotnik. Främlingar släpps ej in utan tillstånd. Magi förbjuden. Mur omger hela riket.
Kronologi
- Ca. 1500 f.O.
- De östnarguriska lonerna bosätter sig på slättlandet sydväst för Masevabukten. De är allierade med hynerna i väst och cererna i norr.
- Ca. 1300 f.O.
- Margylerna inleder sin erövring av Furgia. Flera akrogaliska folk flyr mot Demontungan. Lhassierna tillåts bosätta sig i norra Krun som får namnet Lasutyp.
- 1080-1065 f.O.
- Lonerna deltar i Ärekriget på hynernas sida. Cererna står utanför. Lhassierna kämpar på Kruns sida.
- 1065 f.O.
- Hynerna segrar i kriget mot Krun och bildar det nya riket Jorpagniska imperiet. Lonerna bildar ett eget rike i norra Lasutyp och tar kontroll över Demontungans västra sida. Lhassierna i södra Lasutyp svär lydnad till Jorpagna och behåller sitt självstyre.
- 903-898 f.O.
- När den joriska kejsarmakten tar direkt kontroll över Hynsolge reser sig lonerna i uppror som stöd för sina fränder hynerna. Första lonerkriget rasar i fem år innan det sluts en vapenvila mellan kejsar Nikomedion och lonerkungen Ramirog Svartyxa. Lhassierna har lojalt stöttat jorerna och får utökat sitt självstyre som belöning.
- 877-874 f.O.
- Andra lonerkriget. Lonernas tvingas överge södra Lasutyp men behåller kontrollen i norr. Lhassierna ges kontroll över befästningarna vid Demontungan. Lonerdrottningen Ereni förs till Grivela och avrättas men hennes son Urog blir ny kung över lonerna.
- 863 f.O.
- Härförarnas krig bryter ut i Jorpagna. Generalen Huminuz utropar sig kejsare men har endast makt över provinserna Hynsolge och Lasutyp. Lhassierna svär trohet till Huminius och många kämpar som legosoldater i hans arméer.
- 861-853 f.O.
- Lonerna reser sig i uppror under kung Urog. Tredje lonerkriget bryter ut. Efter fyra års strider har lonerna återtagit kontrollen över Demontungan och större delen av Lasutyp. De har dock lidit stora tap och kung Urog tvingas sluta fred med kejsar Huminus.
- 846 f.O.
- Margylerna intar ögruppen Nitmoogerna ute i Masevabukten. Många jorer fruktar nu en margylisk invasion av Jorpagna och vill lägga Demontungans västra sida under direkt jorisk befäl. Kejsar Huminus är dock upptagen med att bekämpa härföraren Umberiz som även han utropat sig till kejsare och låter lonerna fortsätta att bevaka Demontungan.
- 840-talet f.O.
- Flera rapporter om margyliska spioner i Lasutyp oroar jorerna.
- 830 f.O.
- Huminus dör i ett fältåg på Tolan.
- 828 f.O.
- Härförarnas krig är över och magikern Zenobia kröns som kejsarinna av Jorpagna. Återigen talas det om att säkra Demontungan med joriska trupper men Zenobia förhåller sig avvaktande. Det sägs att kejsarinnan i sin ungdom besökt Akrogal och har ingående kunskap om margylerna. Den åldrige kung Urog svär oväntad trohet till den nya kejsarinnan och lovar försvara Lasutyp mot margylerna.
- 811-804 f.O.
- Lonerna går plötsligt och till synes omotiverat till angrepp på södra Lasutyp i Fjärde lonerkriget. Lhassierna har bytt sida och stödjer nu lonerna. Invasionen tränger in långt ner i Krun. Först efter sju års strider segrar jorerna. Lonernas kung Aborug ligger död på slagmarken och hans son Rigmal har flytt norrut med resterna av sitt folk. Vändpunkten kom när lhassierna återigen bytte sida och föll lonerna i ryggen.
- 804 f.O.
- Kejsardömet Jorpagna tar kontroll över Lasutyp under ståthållare Lukiuz Darba. Joriska trupper befäster västsidan av Demontungan men får order att inte närma sig den till synes övergivna östra sidan. Kort tid senare anländer kejsarinna Zenobia själv från Grivela och korsar ensam Demontungan. Hon återvänder tre dagar senare och kan berätta att demonen Nizar nu bevakar östra Demontungan. Margylerna verkar förövrigt ha lämnat norra Furgia.
- 802 f.O.
- Ståthållare Darba låter utrusta en sjöexpedition under Maxilme Gladiuz för att utforska den akrogaliska sidan av Masevabukten. Området närmast Demontungan skall dock undvikas. Det visar sig att små fickor av margyler fortfarande finns kvar i norra Furgia men att de verkar fullt upptagna med inbördes strider.
- 801 f.O.
- Långt i norr där Trimbusbergen möter Masevabukten etablerar Gladiuz kontakt med de akrogaliska shizagerna. Detta blir grunden till vad som snart blir en framgångsrik gruvkoloni under namnet Darbinia, senare Dharbia, efter ståthållare Lukiuz Darba.
- 599 f.O. Tredje konfluxen lägger stora delar av Lasutyp i ruiner. Mörkertiden inleds.