Yandor av Orkovias resebok, del 6
Yandor av Orkovias resebok, del 6
Bok i Grynnerakademins bibliotek.
Rödfärgad läderbok. Skavd i ena hörnet.
Skriven 560 e.O. av Yandor av Orkovia.
Utdrag
...Nordslätten är en särskilt besvärlig plats här i grannskapet kring Akademin. Vad har egentligen akademin att erbjuda utöver två sofistikerade matsalar där man kan få välja mellan två sorters vin? Ack, jag saknar storstäderna när jag sitter här uppe i mitt ensliga rum. Visst är utsikten strålande, men min oroliga blick söker sig bortom Grynnerbergens eviga toppar. Närmsta större bosättning är Dormia, där har vi ett härligt värdshus som i alla fall erbjuder lättköpt kvinnligt sällskap. Men det är en ruffig plats, byggd av förrymda slavar från bovarernas län längre söderut. Skyddad av bovarer blir man i Kandor, men även Kandor räcker inte för en person som är van vid Entikas restauranger, vid Pendons vackra spiror och Hakkais utbud av kvinnor...
En plats inte långt härifrån verkar ha hållit hov som kan ha dugt för min del. Djupt inne i Sankslätten, som jag skrivit om i föregående band, vilar en mindre ruinstad som jag undersökte under mina resor i fjol. Jag har nu sökt vidare på den information jag och mina äventyrarvänner fann där och kommit fram till följande.
En fantastisk telepatisk besvärjelse verkar eminera från den största byggnadens topp. Varannan dag, vid midnatt, lyser byggnaden upp och strålar ut ett vittblått ljus över ödemarkerna. En otrolig syn. De bröder jag färdades med som hade magiska kunskaper fann sedan att ljuset kom från en enkel sten inbyggd i taket på byggnaden. Stenen var förtrollad med en telepatisk formel, som försöker kalla dit någon eller något. Detta satte oss samtliga i skräckblandad försiktighet, men vi tog oss i alla fall in i byggnaden. Därinne fann vi att hela byggnaden föreföll hålla en sinister stämning. Någonting var fel.
Längst in fann vi en lång korridor som var överfylld med skrivtecken och bilder, antagligen gjorda av en äldre dvärgisk kultur. En ur äventyrargruppen som var bekant med urgryndyr översatte en del av texterna. Deras summerade innehåll var enligt följande:
Den blå trollkarlen, kommen från sfären bortom andetaget.
Vi hedrar och tjänar honom. Han som kan färdas snabbare än pilen från armborstet.
Åt honom vi byggde en stad, för att invänta att hans vänner komma från sfären bortom andetaget.
Men den blå trollkarlen öppnade en annan väg och stred mot mörkrets legioner. Vi stred med honom.
Den blå trollkarlen försvann in genom mörkret till sin sfär, där han förenades med sitt folk.
Vår konung, kommen från förr. Vi äro hans trappsteg, för färden tar honom till våra barns tidsålder.
De andra upplevelser vi fann inne i byggnaden har jag ombetts att inte skriva i dessa böcker.