Boea

Boea

Ett furstendöme i Gimsals marskland, Jorpagna. Furstendömet dominerar norra delen av den stora ön Almgast.

Furstendömet har länge varit en fredlig plats med god bördighet, mycket tack vare tre generationers gott och generöst styre.

Landsfakta

Invånarantal: Cirka 500
Befolkning: Människor (93%), halvlängdsmän (7%)
Huvudstad: Boea stad (300)
Statsöverhuvud: Furstinna Micolia ab Leijer
Styrelseform: Monarki
Välstånd: Normalt
Producerar främst: Fisk, timmer
Armé: Infanteri (40 st), bågskyttar (20 st)
Religion: Lysande vägen (70%), Unga gudarna (20%), övriga kulter (10%)
Kuriosa: Den primära furstetiteln går i arv till äldsta dottern. Furstendömet styrs alltså av kvinnor sedan generationer tillbaka.

Geografi

Boea består till större delen av bördiga fält och rullande betesmarker. För 50 år sedan sträckte sig Boeas maktsfär en god bit in i Garnossis ödemark - här hävdar dock Garnossiborgen numera ensamma jakträttigheter (mycket på grund av den värdefulla förekomsten av sobel).

Boea smeker även hela norra spetsen av ön Almgast. Kusterna domineras här av steniga klippor, cirka fem meter höga, som sakta eroderas bort av Feremflodens flöde.

Historia

Sedan bronsets ålder har det funnits en maktbildning i norra Almgast. Inget direkt betydelsefullt hände dock under de första tusen åren. Den jorpagniska ockupationen innebar anläggandet av en större vingård (777 f.O.) vars ruiner fortfarande går att besöka.

Innan 400-talet kallades området för Österspetz eller Tornageln.

Det nuvarande furstendömet formades av krigarkvinnan Boea ab Leijer år 400 e.O. och vann i början stora framgångar i sitt försök att expandera söderut. Under Boeas välde upplevde staten sin första och hittills enda storhetstid. Det var i konflikten med det sönderfallande stormaktsriket Cidaris som ett vakuum uppstod - i vilket Boea snabbt kunde plocka sin del av kakan.

412-415 erövrade man även Garnossiborgen och delar av Lilla Mardan.

Terrorkriget

År 600 e.O. började dispyterna med Garnossiborgen att anta allt allvarligare former. Garnossiborgen, Almgasts nya maktcentrum, expanderade aggressivt både norrut och söderut, med syftet att lägga hela Almgast under sitt styre. Då Garnossiborgen stötte på motstånd i Gränskriget mot kungariket Cidaris, skiftade fokuset mot Boea istället.

Genom terror, kidnappningar och hot förmådde soldaterna efter Dispyten vid Termegast år 601 (då 40 tungt rustade riddare intog riddarborgen i Termegast) att tvångsålägga furstendömet med en tribut på 1000 guldkronor per år. Denna summa har därefter höjts med 100 guldkronor årligen.