Cidaris

Från Söderns Rollspelsklubb
Version från den 16 februari 2022 kl. 07.41 av Johan (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Cidaris

Ett mycket litet kungarike på ön Almgast i Gimsals marskland, Jorpagna. Kungariket domineras totalt av staden Cidaris som också är en kulturell och ekonomisk knytpunkt i centrala marsklandet.

Cidaris är den ledande makten i Centralalmgastiska unionen.

Trots sin ringa storlek är befolkningen i kungariket ändå så pass stor och varierande att man kan skryta med både skolor, apotek, bokbindare och ett litet magikergille. I staden Cidaris finns även de flesta hantverkarna man kan behöva.

För all information om kungariket Cidaris huvudstad, se artikeln Cidaris (stad).

Landsfakta

  • Invånarantal: Cirka 2000
  • Befolkning: Människor (95%), halvlängdsmän (3%), dvärgar (1%), övriga (1%)
  • Huvudstad: Cidaris (1150)
  • Statsöverhuvud: Kung Danarius II ab Leijontand
  • Styrelseform: Monarki
  • Välstånd: Normalt
  • Producerar främst: Fisk, havre
  • Armé: Flotta (3 långskepp), kavalleri (10 riddare, 15 kavallerister), landarmé (60 infanterister, 15 bågskyttar), folkuppbåd (200 milistrupper)
  • Religion: Lysande vägen (50%), Unga gudarna (40%), övriga kulter (10%)
  • Kuriosa: Kungariket har cirka 70 festedagar per år.

Geografi

Byar och större gårdar

Historia

Cidaris är ett stolt kungarike som räknar sin historia tillbaka till mörkertiden. Historiker i Cidaris sätter kungarikets grundande till Slaget vid Vägna bro år 294 f.O, då en almgastisk-jorpagnisk furste besegrade en här av orcher och sedan grundande den nuvarande staden Cidaris. Han utgick från Valderia hamn som egentligen är mycket äldre än den nuvarande huvudstaden.

Trots mångahanda hot och dystra tider lyckades kungariket härda ut mörkertiden - mycket tack vare sin defensiva taktik i kombination med strategiska position inne i Gimsals marskland. Ringmuren runt staden Cidaris sägs ha spelat en stor roll i skyddandet av kungamakten när den stått på gränsen till att falla samman. Redan på 280-talet f.O. stod en massiv träpallisad färdig vid ungefär samma sträckning som den nuvarande stenmuren. Palissaden uppgraderades till sten år 110 f.O.

Viktiga historiska händelser i kungariket

  • Gorgyks skräckvälde (400-378 f.O.): Kungariket Cidaris var under hot från en ny orcherhövding. Dennes klan var bosatt på Mardans ö och trakasserade stora delar av marsklandet, bl.a. via skräckinjagande Goluper - massiva träbåtar vilka även fungerade som fort och kunde husera upp till 500 orcher. Dessa flytande fästningar drev runt i marsklandet och förebrådde om ond bråd död. Goluperna förekommer fortfarande i berättelser och sägner på marsklandets värdshus. En magiker vid namn Goldarin dräpte Gorgyk efter att dennes soldater trakasserade trollkarlen när han letade efter örter i träskområdet runt Mardans ö.
  • Ymbuls skräckvälde (312-294 f.O): Stora delar av Almgast levde under hot från en orchledare i nuvarande Garnossis ödemark/Garnossiskogen. Denne hade vandrat genom det trasiga Jorpagniska landskapet från Mörkerbergen och bosatt sig i marsklandet. Skräckväldet slutade med Slaget vid Vägna bro år 294 f.O. då Ymbul Mödomsbane dräptes.
  • Lassians terror (220 f.O): En krigsherre vid namn Lassian stormar och plundrar Cidaris innan han drar vidare norrut. Över hälften av husen brinner ner och den dåvarande konungen stupar i striderna.
  • Trollkarlastriden (122 e.O): Två trollkarlar duellerar i Cidaris och ödelägger ett par kvarter efter att en av trollkarlarnas besvärjelser tänt eld på stadens vävarstuga. Båda trollkarlarna infångas och avrättas på torget efteråt.
  • Leijonhuvudets år (156 e.O): Efter att den anrika ätten Lyymian producerat ett antal avskydda och inavelsdrabbade kungar på raken gör stadsborna revolt och låter den betydligt mer omtyckta ätten ab Leijonhuvud ta plats som rikets nya konungar. Maktövertagandet sker rent militärt efter att beväpnade bybor och Leijonhuvuds legoknektar drabbat samman med Lyymians garde inne i Waldarskogen. Samtliga medlemmar av ätten ab Lyymian avrättas eller sätts i fängelse på livstid.
  • Palatsbygget (299 e.O): Cidaris kungliga palats byggs och drar till sig stora skaror arbetare.
  • Andra stormaktstiden (344-398 e.O.): Kungariket expanderar både söder och norrut - med visionen om att ena hela Almgast och därefter söka sig ut och dominera marsklandet. Erövringarna går dock sakta och möts av flera motgångar. Under tiden blomstrar dock kungariket och man besjunger denna era som en stormaktstid med krigarkonungar, tappra riddare och en välmående befolkning. År 385 e.O. kontrollerar man all mark från Ferra stad ner till dagens Mercanto.
  • Slaget vid Grytan (398 e.O.): En armé med 500 ryttare från Madrigol möter Cidaris kungliga armé (300 man) efter en uppblossande konflikt. Attacken sker mot cidariska fortifikationer längst med Mercantosjön. Cidaris general gör misstaget att gå ut och möta hästarmén med långa pikar. Men istället för att rida nära de tungt rustade cidariska soldaterna beskjuter Madrigols hästryttare dem från avstånd. Cirka 200 av cidaris soldater dör eller skadas för livet, medan endast 12 ryttare från Madrigol mister livet. Madrigol dominerar därefter all mark upp till S:t Valena. Detta slag räknas som slutet på Cidaris stormaktstid.
  • Den stora branden (398 e.O): En förödande brand med ursprung i Cidaris smedjor. Cirka 65% av staden utplånas i lågorna.
  • Boeakriget (400 e.O.): Efter att ockupationsförsök från Cidaris slår furstendömet Boea tillbaka efter att ha allierat sig med furstar från Lilla mardan. Tillsammans plundrar och bränner de ner Ferra stad, vilket gör att Cidaris förlorar kontrollen över sina nordliga besittningar. Den cidariska konungens död strax därefter orsakar även ett långt Interregnum, vilket ytterligare förlamar kungarikets handlingskraft.
  • Mercantokriget (501-503 e.O): En tvist med den södra grannen på Almgast. Konflikten bryter ut efter att Mercanto försöker med alla medel styra bort handel från Cidaris - med syftet att bli den nya metropolen på ön. Två av Cidaris långskepp sänks vid en sjöstrid 602, men efter att kungariket samlar en stor landarmé och lägger sin fiende under belägring tvingas Mercanto till eftergifter under våren nästa år. Mercantokriget innebär en kraftig ekonomisk nedgång för staten Mercanto och befäster Cidaris som Almgasts handelscentrum.
  • Garnossis skräckvälde (570- ): En pågående konflikt med Garnossiborgens legosoldater. Konflikten är lågmäld med långa vapenstillestånd mellan konfrontationerna. Innebär en ekonomisk tillbakagång för Cidaris handelsverksamhet.

Regentlinje

  • 240-220 f.O: Murgold II ab Lyymian
  • 122-155 e.O: Malianticus III ab Lyymian
  • 156-201 e.O: Madar ab Leijonhuvud
  • 340-360 e.O: Ganomar ab Leijonhuvud
  • 360-401 e.O: Wilfar ab Leijonhuvud
  • 401-403 e.O: Interregnum
  • 403-482 e.O: Ganomar II ab Leijonhuvud

Politik

Undervasaller

Hämtad från ”https://wiki.tekniksmedjan.se/index.php?title=Cidaris&oldid=4439”