Æsír

Aesir

Æsírreligon bygger egentligen på tron om två gudomliga familjer; Æsír som anses som goda och deras svurna fiender Vænír.

Det hålles som sannolikt att religonen har sitt ursprung i nargurernas tro på Gudinnan. Vissa hävdar ändå att Æsir redan fanns i Kard när nargurerna anlände.

Skapelsen

I begynnelsen fanns urkällan omgiven av kaos, mörker, kyla och eld i ständig strid och förändring. Ur källan steg ordning, ljus och visdom. Den tog formen av en kvinna och kallades Nærikyrha. Runt henne skapades världen. Bergskedjor reste sig, skogarna bredde ut sig och slätterna täcktes av gräs. Ur urkällan steg floder, hav och sjöar. Nærikyrha gladdes. Hon dansade i skogarna, lekte i bergen och viskade med vindarna. Så födde hon en son. Hon lät honom ta del av urkällans visdom och gav honom namnet Wòdur. Hon var nu Wòdurs moder. Hon tog sig sedan skepnaden av Inaìshra och låg hos honom. Hon var nu hans älskarinna. Hon lät sig sedan födas som Narja. Hon var nu hans syster, hans dotter och hans maka. Hon är begynnelsen, nuet och morgondagen. Hon är modern, älskarinnan och systern. Hon är alltings ursprung

Æsír

De kändaste och i sammanhanget viktigaste æsir är:

Wòdur

Huvudartikel: Wòdur Gudarnas hövding. Visdomen och i viss mån magins gud. Narjas Make.

Elokìr

Huvudartikel: Elokìr Havens gud

Thôrm

Huvudartikel: Thôrm Stridens gud. Far till Sthôrm och Bjarowulf

Frajìr

Huvudartikel: Frajìr Fruktbarhetens gudinna, se även nedan

Inaìshra

Är Frajìrs syster, men också en andra aspekt av henne. Liksom månen ibland är full och ibland halv men ändå ett och samma. Hon är den otyglade lusten och den vilda passionen. Hon är löftet om sötma och värme. Men hon är också Frajìr som låter säden spira i myllan och i livmodern. Som Inaìshra har hon också eldens aspekt. Hon kan vara impulsiv och tanklös, och liksom elden bör hon hanteras med viss respekt. I de fall hennes tanklöshet ställer till förtret för övriga Æsir, söker hon skydd hos Narja och sin syster Frajìr. Som Frajìr är hennes aspekt jorden, den bördiga myllan.

Grabìr

Huvudartikel: Grabìr De sköna konsternas gud.

Narja

Hemmets, härdens och släktens gudinna. Både släktband, kärlek och blodshämnd. Hon är Wòdurs maka. Hennes prästinnor, Naralerna, är en sorts beskyddarprästinnor försvurna till en särskild ätt.

Sthôrm

Ovädren, vindens och åskans æsir. Med sitt stormhorn och stridstrummor låter han ovädren drabba Altor. När hans far Thôrm och andra æsir drar i strid är det han som står för stridsmusiken. Stridstrumman är spänd med huden från fallna vaenir och urtidens titaner. Som trumpinnar använder han två stridshammare. I upphetsade trummsolon kan det slå gnistor om hammarna.

Norna

Spådommens, ödets och völspornas gudinna.

Bjarowulf

Bärsärkarnas æsir och Thôrms avkomma, även känd som Tveserk.*

Karker

Underjordes gud. Kallas av dvärgarna Karkôr.

Vænír

De kändaste och viktigaste vænír är:

Gerild

Dödgsguden, underjordens härskare. I Ransard och runt Palinor kallas han ofta Gastguden, eller Dödgångarnas Konung. Alternativa stavning är Ghaerîl eller Ghærîl.

Mol

Den ensamme guden, dårskapens gud. Mol står för det som finns utanför samhället: mord och galenskap och gudomlig inspiration.

Lœge

Lögnen och svekets vænir. Även Giftet och reptilernas gud. "Lœge sår giftiga lögner med sin kluvna tunga bland Æsir, dverger, älfer, bosjotnar och mänsker."

Therk, Hashk den lilla och Babbher

Fredliga men listiga små vænir kända från ransardiska legender om svärdet Acemiel.

Ykk

Frosseriets vænir. I Ransard anses detta vara den vænir som "är skuld till" skapelsen av "de perverterade halvfolken" såsom halvlängdsmän, ankor och svartfolk.

Outar

Tjurguden, vildmarkens, raseriets och yxans gudom. Son till Norna och Mol.

Bjargae, Varn och Tveserk

Bärsärkarnas förfäder, Tveserk även känd som æsirn Bjarowulf.*

Struktur

Prästerskap

• Rådare - Religionen styrs av ett prästskap som kallas rådare. (ransardiska; sing.Rauthe, plur.Rauthir) En råde sköter all kontakt med gudarna, håller i cermonier och är människans band till gudarna både vid födseln, under livet och i döden. I Jorduashur är det tradition att rådarna är skägglösa, och de kallas där ofta helt enkelt för "de rakade". Rådarna är vidare de enda nordborna som har med magi att göra. Genom arkana runor kan de nyttja de magiska energierna.

• Naraler - Narjas beskyddarprästinnor...

• Jagor - Triskernas andetalare...

Ceremonier

• Högtider - Midvinter och Midsommar är de viktigaste högtiderna.

• Offer - Blotoffer sker vid högtidliga och viktiga tillfällen såsom vid begynnandet av en lång resa, vid grundsättningen av ett nytt hus, vid tillsättandet av en ny regent eller inför krig. Dessutom blotas under vedertagna högtider. Som offer blotas vanligen boskap och/eller krigsbyte. Människooffer är extremt ovanligt och idag snarast en historisk företeelse.

Efterlivet

Æsírdyrkarna tror att kämpar som faller i strid återförenas med varandra i Æsgar, Æsírs hemvist. Detta gör att troende kämpar huserar en total avsaknad av dödsfruktan, vilket har gett dem ett rykte som goda krigsmän. Begravningsritualerna skiljer sig något åt mellan de olika nationerna. I Jorduashur höglägges de döda vanligtvis. Det förekommer även att stora kämpar brännes samman med sina skepp. I Ransard blir de största kämparna "föda åt griparna". Med detta menas att kämparnas kroppar placeras i särskilda tempelbyggnader där de svarta heliga griparna förtär deras kroppar.