Bockbrödernas kamp
Bockbrödernas kamp
Ett historiskt intermezzo rörande två bröders (Dysfin Guldbock och Mendel II Guldbock) stridigheter om ridderskapet Askars Holme.
- Pågick: 538-555
- Slutresultat: Mendel II Guldbock erövrar Askars Holme
Dysfin var den förstfödde sonen till Mendel I Guldbock, men ansågs tidigt som mindre begåvad. Han var oförmågen att lära sig läsa på grund av mental tröghet, han var även vänsterhänt och skelögd, vilket sågs som dåliga egenskaper.
Mendel I Guldbock skrev därför ett testamente där han överlät Askars Holme till sin yngste son Mendel II Guldbock, och Askars ände till Dysfin, där det stod ett nybyggt stengods.
Efter Mendel I:s död red Dysfin upp till Askars ände, hämtade sina nyligen inhyrda legosoldater och marscherade ner till Askars Holmes vita stenbro. Där ställde han kravet att Mendel II omedelbart skulle bege sig till Kandor och ansluta till familjens stadsburna gren och samtidigt överlåta borgen till honom.
Mendel II begav sig iväg, då Askars garde endast uppgick till en tredjedel av de ankommande legosoldaterna. Med testamentet i hand krävde han dock sin rätt inför bovaren av Ansorvia. Bovaren beslutade dock att bägge bröderna hade lika rätt att styra över godset och att det var en intern angelägenhet som ätten själv fick lösa. Mendel II fick med sig sina släktingar i staden, hyrde in 100 legosoldater och begav sig ner för att fördriva Dysfin en gång för alla.
På sin sida hade även Mendel II den nya hovtrollkarlen Attever, en lärling till Gormal Stjärndödare, som hade dött bara tre år tidigare.
Sensommaren 538 såg sedan den våldsammaste händelsen i Askars Holmes historia. Mendels legosoldater slog en ring runt borgen och började bombardera den med stenar och armborstlod. Dysfin å sin sida hade förberett sig för Mendels ankomst och gömt över 200 milistrupper och legosoldater i de närbelägna skogarna. Dagen efter att belägringen inletts anföll Dysfins gömda trupper Mendel II:s legoknektar och ett stort slag utspelade sig. Miskvirfloden färgades röd denna dag, över hundra män fick sätta livet till och hela Holmby brändes ner till grunden innan Mendel slutligen jagades bort.
Trots den skamliga förlusten gav Mendel aldrig upp kampen om Askars Holme. Han drog sig tillbaka till en stor vindsvåning i Kandor tillsammans med sin unge hovtrollkarl och inledde en detaljrik plan för återerövringen av sitt fädernes gods. Han hade ju rätt till Askars Holme genom testamentet! Författat av hans egen fader och den tidigare herren av Askars Holme.
Under 540-talet samlade Mendel II ihop allt mer betalningsmedel för den slutliga erövringen. Trollkarlen Attever smög även runt i godset och skaffade information från byborna.
Två misslyckade lönnmordsförsök och ett överfall under en jakt år 548 (som slutade med att Dysfin endast bröt högerarmen) fick Mendel II att mer och mer tappa modet till att fortsätta kampen.
År 549 insjuknade även Mendel II i en oförklarlig muskelsjukdom, som blev värre och värre för varje månad som gick. År 553 var han slutligen helt sängliggande och Guldbocksätten såg det mer eller mindre självklart som att Dysfin var den riktiga herren nu efter så många år.
Attever lyckades dock vända sjukdomsförloppet efter att ha lärt sig en ny mäktig formel, och till våren 555 kunde Mendel II resa sig upp igen, starkare än någonsin.
Direkt tog Mendel upp sitt gamla bredsvärd, som tillhört Guldbockarna ända sedan 200-talet, och begav sig, sida vid sida med sin hovtrollkarl, raka spåret ner till Askars Holme. En solig morgon red han helt sonika in på borggården, när hans broder Dysfin var i färd med att spänna på sin utrustning på hästen inför en morgonjaktrunda, drog sitt svärd och högg ner den förvånade mannen.
Inför de kvarvarande soldaterna, sin hovtrollkarl, bönder och tjänare, utropade han sig själv som ny härskare i Askars Holme.