Gimsals marskland

Gimsals marskland

Ett stort marskland, beläget i östra Jorpagna, som bildas vid Feremflodens mynning ner i Kopparhavet. Marsklandet är uppdelat mellan en lång rad småfurstar men domineras ekonomiskt och politiskt av Ferems brygga.

Gimsals marskland bildar över 200 öar, varav cirka hälften är bebodda.

Geografi och klimat

Gimsals marskland är ett klassiskt floddelta som innefattar fem väldigt stora öar:

• Almgast
• Thanor
• Mardans ö
• Gemulia
• Ferematis

Marsklandets övriga betydelsefulla öar är:

• Kopparön
• Stormbryte
• Lilla Mardan
• Altar

Deltats terräng är väldigt kuperad, med stor variation i höjd, vegetation och bördighet.

Gimsals klimat är kopparhavstempererat med soliga, blomsterrika somrar och regniga vintrar med snöfall på högre höjder.

Historia

För tio tusen år sedan utgjorde Gimsals marskland en mossig bergskedja som sakta nöttes ner av Feremflodens våldsamma flöde. När detta flöde minskade hastigt cirka 6000 f.O, förvandlades området till en sumpmark på mindre än 40 år. När de många hundra öarna bildades dröjde det bara till 5900-talet f.O. innan fler än 20 små fiskebyar hade uppstått längst med kusterna för att ta del av den rika mängden lax i området. Detta är början på Gimsals bråkiga historia.

Dvärgarna

Cirka år 2000 f.O. anlände dvärgarna till Gimsals marskland. Området blev mycket intressant efter att mineralogen Femenal Tveskägg hittat fyndigheter av mithril och guld i de nyligen uppstigna landmassorna, speciellt i området omkring ön Thanor. Händelserna därefter finns rikligt dokumenterade i boken Fostios betraktelser - fyndet ledde till ett regelrätt krig mellan Nidadvärgar och dvärgar från Mörkerbergen, och slaget vanns till slut av Nidadvärgarna som anlade en liten stad på en av marsklandets öar.

Man hade dock problem med gruvdriften - bland annat på grund av aktiva magmakammare och högt vattenstånd. All mineralutvinning upphörde abrupt år 1563 f.O. Det talas dock fortfarande om oupptäckta mithrilgruvor inne i Thanors bergskedjor. Dvärgarna ansåg dock att området inte längre var intressant - på grund av långa avstånd, farliga grannar och svåra förhållanden nere i gruvorna.

Jorpagnisk ockupation (980-599 f.O.)

Gimsals marskland ockuperas av det jorpagniska imperiet, som stöter på väldigt lite motstånd. Området ligger under kejsardömets totala kontroll efter mindre än tre år. Huvudsätet för administrationen av marsklandet och intilliggande landområden låg i Faltors hamnar. Andra viktiga fortifikationer under denna tid var Garnossiborgen, Maldrans borg och Bryggestad.

Mörkertiden

Likt övriga Altor drabbas Gimsals marskland hårt av köttbitarnas invasion. Över 25% av befolkningen dör, samt över 90% av alla boskap och bruksdjur.

• Saagors rike (503-390 f.O.): Från Garnossiborgen styr ätten ab Saagor i gammal jorpagnisk anda under denna tid. Saagors rike är den sista ordentliga maktbildningen som marsklandet upplever.
• Gorgyks skräckvälde (400-378 f.O.): Gorgyks svartfolksklan var bosatta på Mardans ö och trakasserade stora delar av marsklandet under sin existens, bl.a. via skräckinjagande Goluper - massiva träbåtar vilka även fungerade som fort och kunde husera upp till 500 orcher. Dessa flytande fästningar drev runt i marsklandet och förebrådde dess invånare om ond bråd död. Goluperna förekommer fortfarande i berättelser och sägner på marsklandets värdshus. En magiker vid namn Goldarin dräpte Gorgyk efter att dennes soldater trakasserade trollkarlen när han letade efter örter i träskområdet runt Mardans ö.

Efter mörkertiden

• Den stora branden (101 e.O): En ovanligt torr sommar orsakar svåra bränder på flera ställen i marsklandet. Särskilt öarna Altar och Almgast drabbas av vidsträckta bränder.
• Draken Razermals härjningar (530 e.O.): En ung elddrake från Mörkerbergen färdas ner längst med Feremfloden och sprider eld och död omkring sig. Förödelsen drabbar även Gimsals marskland - och då särskilt Lilla Mardan och Almgast. Draken nästar i Ekmården på Almgast under en vecka innan den flyger vidare och drar in över Berendien. Där blir besten slutligen nedskjuten och dräpt av hjälten Faltor Yxmale.

Furstendömen

Nedan förekommer samtliga självständiga furstendömen i Gimsals marskland, samt de större och/eller befästa byar och statsbildningar som lyder under dessa.

Med huvudsäte på Almgast

• Furstendömet Boea
  • Inga undervasaller.
• Garnossiborgen
  • Vilanti
  • Riddardömet Stora Ferania
• Kungariket Cidaris
  • Valderia hamn
  • Duva udde
  • Carantis
• Furstendömet Almevad
  • Inga undervasaller.
• Furstendömet Talinor
  • Inga undervasaller.
• Det heliga bontisalet S:t Valena
  • Inga undervasaller.
• Riddardömet Varini
  • Järnby
• Furstendömet Mercanto
  • Gli
  • Betana
  • Imol
• Riddardömet Tarnassi
  • Inga undervasaller.
• Storriddardömet Helios
  • Vardudden
  • Skogssjön
  • Blåviken
• Kungariket Valim
  • Inga undervasaller.

Större maktbildningar

• Ferems brygga
• Gemulia
• Vattnahem
• Faltor
• Radamar

Mindre maktbildningar

Mardans ö

Se även: Mardans ö

• Kaldamar
• Gemanari
• Radola
• Dossians hamn

Thanor

Se även: Thanor

• Helmios
• Vadarim